Två frågor kvar

Fina ni. Min dag har varit bra! Klämde in en fika, som verkligen behövdes innan SCÄ. Jag behövde ladda upp mina batteri en aning och jag får ström från "ni vet vilka".
Jag hittade just ett par frågor som jag inte svarat på, kanske är fler men här kommer några alla fall:

1. Väger ni normalt nu?
Jag har några kilo kvar till min målvikt.

2
. Har någon av er gått på något annat ställe än SCÄ?
Jag har gått till BUP eftersom jag var bortrest när allt var som jobbigast, och jag vägrade att åka hem för att komma in akut till SCÄ, så det fick bli BUP några få gånger. Men jag tycker dock inte det hjälpte mycket. Men det var väl bra att det fanns tillängligt i det läget.



Borta bra, men hemma bäst

Kära hjärtanes vad skönt det är att vara hemma. Äntligen har jag kommit hem, JAG ÄR HEMMA! Jag tror inte att jag haft sån hemlängtan förut. Alla omständigheter och dem nya rutinerna blev för mycket för mig. Det är en sån lättnad att få komma hem, hem till dem gamla rutinerna och mitt rum, åå mitt rum.
Jag är så glad just nu, så lättad och så pirrig. Vi har precis köpt hem thai mat, min favorit. Kycklig i gröncurry och ris. Innan dess provade jag världens finaste klänning på Odd molly. Den ska jag sälja te för att köpa. Den var så fin på mig. Hörde ni det? JAG TYCKTE ATT JAG VAR FIN I DEN KLÄNNINGEN!!!

Nu ska jag gå ner och äta middag med min älskade och fina familj, sen ska vi se på filmen Prinsessa.
Åå, livet är härligt just nu.

Kroppen vill ut

Solen strålar och snöar gör det inte. Nu drar vi ut i backen! So long

Njut av nuet

Jag har det väldigt bra här uppe bland alla skogstroll och tomtenissar som gömmer sig i skogens djupaste vinterdungar. Middagen och krämen är nu uppäten och filmen "Killing fields" väntar. Brasan är igång, ljusen är tända och magen mätt.

Maten har varit tätt inpå här uppe i fjällen och sjukdomen har dundrat på dag och natt. Efter middagen brukar jag och pappa gå ut fem till tio minuter bara för att lätta trycket. Men jag åker ju faktiskt skidor hela dagarna, så jag behöver all den extra maten. Tänk vad trist om jag inte hade fått följa med, för en månad sen hade det inte varit i samma läge som det är nu och då hade jag varit tvungen att sitta hemma hela lovet, inte så kul huh?
Så jag ska vara tacksam, tacksam för att jag kommit ganska långt på en månad, att jag sitter här med min favoritkofta och myser, att jag har en massor som tycker om mig och att jag är jag.
Nu ska jag luta mig tillbaka, låta bli att tänka på magen som snart spricker, och att kvällis är inom en timme. Nu ska jag njuta.
Hanna

Blåser bort

Lovet rullar på i all hast och jag har det bra här uppe bland snötäckta tallar. Idag har vi mindre tur med vädret, det är dubbelt så kallt som igår och blåser mer, så tanken är att vi åker lite längd nu på förmiddagen istället. Sen får vi se om det klarnar upp efter lunch. Vi hörs! Kram

Äntligen kan jag pusta ut

Efter en avskyvärd bilresa sitter jag nu vid en sprakande brasa med frusna fötter och njuter av att äntligen vara framme i fjällen. Skidhyrning är klart och i morgonbitti åker vi i full vart ut i backen. Wunderful med lov hörni!

Kvällen slut

Nu står jag på t-centralens perrong, mätt, belåten och med ett stort flin. Det blev sushi till middag och det är fan det äckligaste jag ätit. Fy alltså. Vidrigt! Men jag fick äta snällt med mina två mammor lisa och kajsa. Aldrig mer säger jag bara. Efter den "otroligt goda" middagen gick vi vidare till "vårt" ställe. Det stora espressohouse som är öppet till 21. Vi satt och lät maten smälta i några minuter innan vi gick fram till disken och beställde en stor chokladboll och en latte. I stort sett kommer allt på tal när vi pratar med varann. Jobbiga saker som folk lättar från hjärtat och alla kan känna igen sig, glatt och positivt och såklart kommer en hel del random saker upp, som vi skrattar åt i en timme efter. När jag kommer hem ska jag gå och lägga mig glad och ingenting annat. God natt alla individer som sitter och läser mina tråkiga inlägg. Kram hanna

Det är härligt att leva



Nu är det hög tid för mig att börja avrunda och bege mig in till stan för att möta Kajsa och Lisa. Ikväll blir det sushi, goda och spontana lattar (haha, älskar numera med ordet) och tjejsnack till hundra procent. Jag har på mig min nya tröja och är pirr inför kvällen
Livet är härligt!

Redo till tusen



Nu kom pappa precis innanför dörren med två fleecar och ett par skidglasögon. Perfa! I morgon gäller det, fjällen här kommer vi! Extra näringsdrycker men så värt det. Oroar mig bara för att jag inte kommer kunna åka, eftersom jag nästan inte har någrna muskler i kroppen, jag får ta det lugnt till en börjar alla fall.

Vad ska ni göra på lovet?

Härliga fredag

God morgon!
Jag vaknade av att finaste lillasyster knackade mig i huvudet och sa förskräckt "Hanna, vet du vad vi missade igår?" Jag svarade med en "mmmmmmmm" och ville helst somna om, jag hade ju faktiskt sovmorgon. "Vampires diary, Vi missade vampires diary!!!!! det som slutade så spännande förra veckan."

Istället för att se ett vampyrprogram så var jag på en alldeles vanlig thairestaurang men finaste tjejerna i världen. Vi åt goda rätter, drack mangoshake och år glass i lass.
åå, jag hade det så härligt att jag ville inte komma hem. Jag ville inte komma hem för då visste jag att alla tankar skulle svämma över mig, jag var ärligt rädd för vad som skulle hända när jag kom hem och var ensam i mitt rum. Så jag gjorde det säkraste och gick och la mig precis när jag kom hem. idag är det ovanligt varmt, solen är inte framme men det känns ändå bra, jag har på mig min nya tröja som jag kan visa sen och jag är glad. Jag vill vara glad, jag vill vara normal, känna mig normal och vanlig.

Jag vill leva.

Vad ska jag säga. Ja, vad finns det att säga? Ingenting. Jag är helt tom, glädjerus rusar genom min kropp men också oro och rädsla. Efter dem vilda diskutionerna på facebook kom allt fram. Det här är slutet, slutet för häxan, för ana. Vilket jävla löjligt namn egentligen. Men hon finns nu bara i minnet, tillhör till förflutna, nu ska jag ignorera henne. Innan jag stängde av strömknappen tänkte jag. Hela huvudet knakade. Hon skrek på mig, jag skrek på mig. Det är inte värt längre, det leder ingenstans. Jag tryckte försiktigt ner den oranga knappen med foten. Och så blev det mörk på dataskärmen och tyst. Tyst och stilla, jag satt och stirrade ett par minuter, ångesten kom och jag slog bort den. Sen kom glädjen. Det här är början på mitt liv. Nu är leken över, jag vill inte vara med längre. Jag vill leva. Jag har aldrig varit säkrare.

Jag lever ut mina känslor i största ensamhet

Idag tittade till och med solen fram bakom molnens tjocka täcke. Sol ger mig både glädjepirr och oro. Jag kände det direkt när solen strålade in i skolans fönster, det var mycket minnen som växte fram. Jobbiga känslor och minnen. Men ett glödjesprutt rusar igenom mig och jag undviker att tänka tillbaka till det förflutna.
Istället tryckte jag hörlurarna långt in i öronen, skruvade upp volymen och njöt. Njöt av solen, av musiken och njöt av livet, det lilla liv jag nu har.
När jag traskade hem från bussen lägger jag märke till att ingen är bakom mig, och inte heller framför mig. Jag höjer musiken ännu en gång, tar upp min mikrofon (som då var min hand) och gjorde värsta showen. Hopplade runt, mimade och slängde mitt hår fram och tillbaka i solen.



När jag kom hem så välkommnades jag av en go pappa som redan var hemma. Jag bestämde mig för att variera mig på mellisen. Ta något annat än dem två mackorna och glaset mjölk. Jag var sugen på fil, det klart att jag skulle ta det också. Det kändes ballt att sitta och äta vaniljyoghurt med flingor brevid pappa, sitta där och äta yoghurt istället för mackor som jag gjort i snart ett år. Jag lossades att det var för flera år sedan, när jag inte var sjuk. Det kändes bra, riktigt jäkla bra och härligt.
-
Efter melliset skjutsade pappa mig till tunnelbanan och det var dags för sånglektioner hos min sångpedagog.
Och nu sitter jag här, en och en halv timme senare med huvudvärk och min näsa sniffar upp matlukter nere från köket, alltså är det middag snart sen blir det lite plugg. Pöss (Coolt ord som jag börjat använda va? eeh.. inte.)

En låt för att ni är underbara



Livet väntar inte. Hoppa med när ni väl kan ..

Magen är mätt

Gullisar! Usch i helskotta vad kallt det är. Tänk om det aldrig slutar att snöa. Tänk om det fortsätter att snöa och snöa och snöa. Tänk om vi faktsikt väntar på en ny istid.
Nejnejnej, få bort tanken....
Det vill vi inte, ett stort OGILLA. Nu sitter jag med magen full och halvsover. Egentligen är det inte jag som halvsover, utan Ella som ligger brevid mig i soffan.
För en timme sen åt vi mellis tillsammans. Jag och min fina tioåriga lillasyster. Det var lite coolt att vi kunde äta tillsammans, faktiskt riktigt coolt, men lite läskigt att jag ska behöva ta så mycket ansvar själv.

~

Idag har jag haft två stycken prov, historia och hemkunskap som jag sa igår. Historian hade vi första lektionen och hemkunskapen sista. Jag var nervös men kände mest att jag ville bli av med dem och få dem klara. Nu har jag bara lite matte i veckan annars inget. Så oooooooooooootroligt skönt.

~

På lördag åker jag till fjällen. Det var jättelänge sen jag stod på ett par slalomskidor så jag kommer nog vara lite skakis dem första dagarna. Det känns så bra att jag klarar av att åka, det var ett minimål för mig, att få åka skidor på sportlovet. Känns lite jobbigt men ändå helt okej, helt okej att min vikt är där den är just nu och jag får åka. För annars hade jag inte fått det, inte fått göra någonting. Och att inte få göra ett skit, sitta och dricka näringsdrycket ... vad är det för liv? Inget, skulle nog alla svara på den frågan.

Så ge nu gärnet för att få göra mer. Åka utomlands, skidor, cykla, träna eller vad ni nu önskar. Kämpa kämpa kämpa


Önskar att det var längre



Om jag skruvar upp musiken riktigt riktigt högt, undviker att kolla mig i spegeln eller lägga handen på magen för några sekunder kan jag känna det medningsfulla med alla leva.
För några få sekunder vill jag leva, flyga ut i världen och upptäcka. Önskar att sekunderna blev till minuter och minutrarna blev till timmar. Och så småningom blir timmarna till dygn och månader.


Stora planer

Jag blev så inspererad av Julias inlägg och så sugen på att ta tag i förändring i mitt rum. Jag har tänkt länge att jag vill göra om. Göra mitt rum till ett trivsamt rum som jag gillar att vara i. Jag vill ha förändringar, förändringar förändringar. Känner att det kan vara bra för mig också.
Och man kan säga att jag har resultatet i huvudet, ska bara hitta drömprylarna och göra lite underverk.


Jag skulle vilja måla ett träd på väggen i mitt rum, ungefär som bilden ovan. Det är dröm som aldrig riktigt uppfyllts.



Sen så vill jag ha doftljus, rökelser, sidenkuddar och massor av goa filtar.


Och längs väggen ska det stå en antik, lång och bred spegel.

Yum yum, Vill ut på shoppingfärd.

Nu ska jag gå igenom historian och hemkunskapen en extra gång inför proven i morgon. Kram


Svar på fråga - "Känner jag rätt?"

Hittade just en ny fråga i kommentarrutan. Jag älskar att ni frågar så mycket, för det är precis därför vi har den här bloggen, för att hjälpa folk. Och det gör vi på bästa sett genom att svara på alla era frågetecken.
I min skola är det några som inte äter så mkt. då känner jag mig tjock, fet, klumpig och allt när jag går förbi med en tallrik i handen. Känner jag rätt? Tack för förra svaret, verkligen jättesnällt!

Nejnejnej, du kan såklart inte styra över hur du reagerar och dina känslor men du ska inte känna skuld över att du äter.
Det kommer alltid att finnas folk som äter mindre, det är jobbigt och tufft, men dem personerna kommer vi alla stöta på lite här och där.
Några frågor till anonym som ställde frågan, är det jättesmala? tror du dem har någon ätstörning?
För det finns överallt, på alla skolor oftast tjejer som tar ett salladsblad till lunch. Men är de det ända dem äter? oftast inte. Vi ser inte allt alla människor på jorden propar i sig. Jag ser inte all mat mina kompisar äter, och inte heller mina familjemedlemmar. Friska människor äter när dem är hungriga, punkt slut.
Men det ser vi ju inte, vi ser inte när kompisen tar en bulle efter middagen hemma. Därför kan det vara så jobbigt att se dem personerna som äter lite.

Men du har absolut ingen anledning att känna dig tjock och klumpig. Vi människor behöver mat, vi klarar oss inte utan mat. Det är bara att börja banka in det i huvudet för det är sanningen. Mat är bra.
Nu finns det säkert tjejer och killar som sitter och tänker "Jag ska visa dem, jag klarar mig utan mat. Mat är bara äckligt och kommer göra mig fet." RADERA TANKEN! För dem stämmer inte någonstans.
Mat kommer inte att göra något tjock, det gäller bara att hitta balans i sina egna matvanor. Ge kroppen det den är sugen på. Det är sunt!
Skippa alla regler som ni ska försöka hålla "Nu ska jag äta nyttigt - bra i veckan." Det är bara skit. Släpp allt sånt och njut av livet. För när man väl har börjat leva vill man inget hellre än att fortsätta.

Och som svar till din fråga- Nej, strunta i tankarna. Bara blås dem bort. Din kropp behöver mat, och ingen människa är värd att få dig må dåligt för att göra något så livsnödvändigt och normalt som att äta.
Ät med stolthet och över att du mår bra och lever livet.

Fortsätt fråga alla vackra där ute.
Hanna

En vecka kvar till lov


Här får ni en till bild från igår bara för att ni bad om det! :)

Hejsan, det verkar som alla vi tjejer har varit lite sega på inläggs fronten den här helgen. Jag var nyfiken och såg fram emot nya inlägg som dem andra skrivit men upptäckte att det senaste var det jag skrev igår kväll.
Hum ...
Idag har jag försökt mig på att åka längdskidor. Det var inte första gången men första gången på några år. Det gick, tjaa.. sudär. Menmen, det var kul ändå.

Ny vecka, nya tag. I morgon är det måndag, igen. Tyvärr så blir det alltid måndag igen. Jag ska som tur är (?) till SCÄ i morgon klockan två så det blir halv dag.
Men på tisdag har jag två prov som jag inte ser fram emot, Historia och hemkunskap. Känner att jag måste få bra.

Nu ska jag plugga vidare. Kramar
Föresten, jag har köpt min kofta på MQ, den är från märket "Stockholm". Kul att ni gillade den.

Hanna


Mys i soffan med filt



Hejsan alla underbara flickor och pojkar. Dagen har varit lång. Från elva till två var det fotografering med model house. Vi fotades alla i familjen, för sig och med mamma. Det var hur kul som helst! Älskade att bli fotograferad, men bilderna på mig blev dock förskräckliga. Jag skojar inte, det blev inte bra.

Ingen av mina kära kompisar har nappat på sms så jag stannar hemma ikväll, ser lite melodifestivalen och baksmällan.
Vad ska ni äta för gått till fredagsmys?

Hanna

Älskade fredag

Jag tror aldrig att fredagen är mer efterlängtad förens veckan därpå.
Jag har ett stakt behov av en sak just för tillfället. Och det är sömn. Jag behöver verkligen sova!
I natt har jag hosat som en galning och knappt fått någon blund. Och nu är det helg, och då kommer jag inte få så många timmars sömn. Jag lever ju! inte fullt ut, men jag träffar kompisar, ute och flänger på kvällarna och har kul. Och det ska bli mer sånt, det ska bli så mycket mer. Är trött på att sitta hemma varje kväll, varje helg, varje dag. Det har jag gjort i snart ett år och sånt är det slut med nu.

Det ska tydligen bli snöstorm. Det har varit det i göteborg och karlstad (Har släkt där som raporterar). JAG ORKAR INTE MER SNÖ!! nej, tack. Det är räcker nu. Orkar inte dö varje gång jag går utomhus. Orkar inte med alla dessa kläder jag måste bära för att inte frysa. När jag har satt på mig alla världens jackor och filtar så fryser jag ändå.


Lev livet fullt ut ikväll. Ta en extra näve popcorn för att du är sugen på det. Håll inte emot det kroppen begär. Om ni är sugen på ett till glas fanta,  en till portion tacos eller choklad ... ta det! Det finns ingen anledning att inte ge det kroppen vill ha.
Ta hand om er!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0