Jordgubbar från sommar på en dimmig vårdag.
Min lilla pappa fyller år idag, han är ganska gammal, ganska jättegammal faktiskt. Han har fått massor av rynkor, speciellt på halsen, och runt ögonen.
Han hör ganska dåligt också, även fast han har öron som skulle lätt vara i samma liga som Dumbo's. Hihi.
Men han är världens snällaste. Även fast han ibland säger lite fel saker vid fel tillfällen som kan göra mig lite ledsen i ögat, men han menar aldrig något illa. Och det är det som betyder. Att han alltid menar väl.
Förra veckan började vi med genitik på biologin, då skulle man skriva upp egenskaper man har, både från arv och miljö, sedan vem man kan ha fått det ifrån. Jag hade nästan allt från min lilla pappa.
Så vi är mycket lika, på många sätt, tänker ganska lika, men ändå väldigt olika.
Hur det än är, så älskar jag dig, min lilla pappa.
~
Vi fick gäster idag, och då bjöds det på tårta. Chokladbotten, blåbär, banan, grädde och jordgubbar som blev plockade i somras, och sedan infrysta till denna dimmiga vårdag i mars.
Jag tog en stor bit, och satt där och njöt. Min pappa höjde sin kaffekopp med en nickning och leende, jag höjde min kopp tea och nickade med, sedan tog vi en klunk.
~
På torsdag är det 1:a april, 1:a riktiga-vårdagen. Då ska jag ha min svarta klackskor som har en stor rosett vid tårna. Dem är riktigt fina. Även fast det regnar ska jag bära dem. Bara för att det är 1:a riktiga-vårdagen.
~
Embrasse-moi, chéri (franska är ett så förfärligt fint språk)
Kommentarer
Trackback
