Säg något fint.
I förrigår sa någon att jag är söt, riktigt snygg.
Min första reaktion var nästan självklart att inte ta till mig det alls, att bara "nej, men herre gud människa, hur tänker du?"
Jag ser verkligen inte det. Haha. Snygg? Nejnej.
Och utan smink? Ha!
~
Jag har tänkt lite på dem meningarna jag fick höra av min kompis, som hade sagt detta.
Hon älskade min näsa till exempel.
Jag hatar min näsa. Om det är något jag hatar i mitt ansikte så är det den. Jag vill kväva folk med en kudde när de lägger ut bilder på mig på Facebook när jag står i profil.
~
Men nu, nu när dem otroligt fina sakerna hon sa till mig, har sjunkit in lite, så kan jag faktiskt se mig själv i spegeln och se på mig själv några sekunder till, och tänka på dem orden.
Orden har legat i bakgrunden i mina tankar dessa dagar och satt in sina rötter lite, dem tänker stanna där och envisas, då blir det automatiskt att jag faktiskt måste titta en extra sekund i spegeln.
~
En tanke hinner springa genom mitt huvud.
"Jag kanske är ganska.. söt?"
Sedan kanske jag avfärdar den några sekunder senare, suckar och försöker fixa till håret lite, försöka göra något lite fint i den där reflektionen.
~
Men det är så stort egentligen, för mig i alla fall.
Tänk, att från att sett sig själv i spegeln dag in och dag ut, och bara tänka orden "Jag är så jävla ful", och blivit arg för att folk har sagt att jag är söt "Varför ljuger de för mig? Jag vet hur jag ser ut, jag vet hur grotesk jag är." till att faktiskt till en viss del hålla med i några sekunder.
Något är på gång, jag känner det i tåspetsarna.
Kan det vara någon sorts självkänsla och något sorts självförtroende som börjar gro?
"Jag är faktiskt... helt okej. Jag är ganska..söt."
Att tre små ord kan betyda så enormt mycket för någon. "Du är söt", och plötsligt börjar en glädje i en själv växa.
~

~
Så jag tycker man kan tänka på det ibland, att om man tycker att någon är söt, snygg eller vacker, så ska man säga det.
Personen kanske inte tar åt sig det alls när hon eller han får höra det.
Men låt det sätta sin rötter och växa lite inom personen, så kan du kanske tillslut se en liten glädje som personen känner i sig själv.
Vad fint det skulle vara, att man tack vare att bara säga vad man ärligt tycker faktiskt kan ändra något i någon som sitter så djupt och fast i henne eller honom. Man kan faktiskt dra upp en del av detta, kasta det i en komposter, och plantera något nytt och fint på den platsen istället.
Man brukar ju säga att ord kan ge djupa sår, och ärr som kommer sitta kvar för evigt.
Glöm inte att ord kan också göra underbara, fantastiska saker, som inget annat kan klara av.
Ord kan läka sår, sy ihop det och plåstra om det, sedan göra något fint vid detta före detta sår, något som inte riktigt kan förklaras med just ord.
Ganska otroligt, va?
Kommentarer
Postat av: LIENE
Du är ju söt:D och alla har väl ibland lite svårt för sina näsor, hmm undrar varför näsor:S kanske för att det ser så olika ut i profil och från framsidan så antingen gillar man det i profil eller tvärtom eller så är man inte nöjd alls. Men skulle man verkligen se bättre ut bara för att man ändrar en liten detalj. Det kanske bara förstör helheten.
Postat av: Linnea
vilka tjejer ni är <3 jag ser upp till er! puss!
Trackback